Jag trodde seriöst när jag var mindre att jag kunde bli en popstjärna…

Jag trodde att jag hade sångrösten som Hanna Montana och att jag kunde dansa som någon från high school musical. Jag hade såå fel! Jag kan inte alls dansa eller sjunga bra. Jag menar det… När jag sjunger så låter det så dåligt!.

 Det värsta är att jag trodde att jag var bäst i världen på att sjunga och dansa. Förstår ni hur många gånger jag har gjort bort mig för detta? Jag vill bara förtränga detta. Men Nopp idag ska jag gräva fram mina hemska minnen från när jag var liten….
Vi kör:

En gång så startade några av mina klasskompisar ett band... Jag fick reda på detta band kanske en vecka efter att dom hade startat det så dom hade liksom redan planerat allt typ. Men när jag kom på att dom hade ett coolt band så tänkte jag ”JAG MÅSTE VARA MED JAG ÄR JU SÅ BRA!”

Lagom självgod…

Jag gick upp till skogen där dom hade sitt ”Hemliga band möte” som btw inte alls var särskilt hemligt eftersom halva skolan viste detta…

Jag stamplade iallafall upp i skogen och gick fram till mina klasskompisar som redan hade börjat öva. Jag sprang desperat fram till dom och fråga om jag fick vara med i deras band. En kille svarade att jag kunde spela gitarr om jag ville men nej nej det var inte det jag ville ju…. Så jag tackade nej och frågade istället om jag fick sjunga. En bitchig tjej svarade ”VI har redan en sångare… Plus du kan väll inte sjunga bra?”. Jag kände mig sårad liksom jag kunde vist sjunga bra…

I efterhand så inser jag att tjejen hade rätt jag kan inte sjunga.

Jag ville bevisa att hon hade fel så jag gick ett steg närmare dom och började sjunga…. Det är lagom pinsamt att jag faktiskt började sjunga men som om det inte var nog så sjunde jag även blinka lilla stjärna! Hur töntigt är inte det?! Jag drog även till med lite pinsamma danssteg samtidigt som jag klappade med händerna i otakt. Dom som var med i bandet försökte säga snällt att dom redan hade en sångare men så envis som jag var så gav jag inte upp.. Jag önskar nu i efterhand att jag hade slutat där men nej nej…

Jag frågade vem sångaren var och det var tydligen en tjej som snart skulle komma till dom och repa. Jag sa okej men kan vi inte ha en tävling om vem som får vara sångaren!.

Gissa vem som hade sätt på för mycket film?

 Dom ville inte vara elaka så dom sa att det var okej. Tjejen kom tio minuter senare och vi körde vårat battel….

Jag sjung pippi långstrump liksom kan jag komma på någon töntigare låt?! Den andra tjejen körde någon låt som faktist var populär och gick på radio... Jag dansade en patetiskt dålig dans och la även till en liten rapp i slutet av sången för jag hade glömmt bort lite av texten hehe... Man kan säga att jag var lika dålig på att rappa som på att sjunga..

Den andra tjejen vann….

Jag var så jävla arg så jag sa att jag var bättre. Jag var inte bättre… Det slutade med att jag samplade där ifrån och sa till en lärare att jag inte fick vara med dom och leka… Läraren skällde sedan ut dom.

Jag förstår nu varför alla andra barnen undvek mig när jag var mindre… Jag själv hade undvikit mig… Jag var liksom en självgod skvallerbytta….

/ Ja detta är sanningen. En hemsk sanning som jag försöker glömma för att det var så pinsamt...

Haha ja detta var del två av när jag berättar pinsamma saker som har hänt mig. Vill ni ha fler så får ni gärna trycka på gillaknappen i slutet av inlägget eller bara fortsätta följa min blogg.

Tack för att ni läser! Nu ska jag plugga antagligen Ha en bra söndag <3

// Superbabyy (Amy)